Äventyr

”Vi måste gräva ned koldioxid för att klara klimatet”

Tillbaka

Men trots att situationen anses akut görs inte mycket för att förverkliga – eller ens undersöka – tekniken, enligt en ny studie från tankesmedjan Fores.

Det stora klimatmötet i Paris är över och världens länder har enats om att försöka nå maximalt 1,5 graders uppvärmning jämfört med tiden före industrialismen.

För att klara det får halten av växthusgaser i luften inte stiga för högt. Just nu ligger koncentrationen av koldioxid på över 400 miljondelar (ppm). Under förindustriell tid låg halterna på 280 ppm. Vetenskapen är inte enig, men enligt flera forskare måste nivåerna ned till 350 ppm för att temperaturökningen inte ska nå farliga nivåer.

Senast koldioxidhalten låg över 400 ppm på jorden var den globala temperaturen flera grader högre än i dag.

För att världen ska klara klimatmålen bör halten koldioxid i luften alltså minska. Det kan den göra genom olika kolsänkor – exempelvis skog som tar upp koldioxid och binder den.

Men nu menar allt fler att vi på konstgjord väg måste börja ta bort koldioxid i stor skala.

– Ska vi klara att hålla oss under 2 grader kan vi inte längre bara välja det vi gillar bäst. Då behöver vi alla lösningar som är någotsånär beprövade – som CCS, säger Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores som precis tagit fram en ny rapport om just CCS.

CCS står för Carbon Capture and Storage, som innebär att man avskiljer och lagrar koldioxid.

Enligt rapporten finns i dag 14 storskaliga CCS-projekt i drift i världen. Vattenfall drev tidigare ett projekt i Tyskland, men avbröt verksamheten 2011. I nuläget händer alltså inte jättemycket på området.

F.d. Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) har till tidningen Miljöaktuellt sagt att CCS ”av nödvändighet” är intressant att titta på. Men från regeringens håll är just nu inte aktuellt med en särskild CCS-strategi, vilket har efterfrågats.

– Studien visar att det alla är överens om i teorin inte händer. I praktiken saknas den politiska viljan för CCS, de ekonomiska incitamenten och det forskningsstöd vi vet behövs, säger Mattias Goldmann.

Enligt honom är läget ”ganska akut” om vi vill få till en storskalig utbyggnad inom några årtionden, vilket FN:s klimatpanel i flera av sina klimatscenarier säger är nödvändigt.

Vi vill hyfsa klimatdebatten så att man inte glömmer att snacka om de riktigt stora frågorna. Om hur vi hanterar överskottet av koldioxid i atmosfären.

Skepsisen inför den ännu ganska oprövade tekniken är stor från flera håll;  in-vändningar hörs från både forskare och politiker. En oro rör säkerheten – vad göra om koldioxiden inte stannar i marken och börjar sippra ut?

Mattias Goldmann menar att om det sker köper vi oss ändå tid med hjälp av CCS. Men han anser att utvecklingen har kommit tillräckligt långt för att använda i stor skala.

Samtidigt framhåller han att tekniken under inga villkor får tränga ut satsningar på förnybart:

– CCS måste kombineras med andra saker. Men när det handlar om vad som måste göras för att vi ska klara 2 grader – då måste vi ha CCS också. I det akuta läge vi är i nu är det nästan ansvarslöst att inte vilja använda det.

Vad vill ni med rapporten?

– Vi vill hyfsa klimatdebatten så att man inte glömmer att snacka om de riktigt stora frågorna. Om hur vi hanterar överskottet av koldioxid i atmosfären.

400 ppm

Senast koldioxidhalten i luften låg över 400 ppm var under epoken Pliocen för omkring tre miljoner år sedan. Då var temperaturen tre till fyra grader varmare än i dag och havsnivån mellan fem och fyrtio meter högre än i dag.

I dag ligger ppm-halten på omkring 403 ppm. Nivåerna varierar dock över ett år, med de högsta halterna koldioxid i maj varje år.

Jenny Stiernstedt

© Communis 2018

Communis