Äventyr

Tillbaka

Kapsulotomi/Så skulle de botas

Så skulle de "botas"

Publ. i Expressen

Hundratals psykiskt sjuka svenskar har genomgått kapsulotomi - en modernare form av lobotomi.

Patienterna trodde att ingreppet var helt riskfritt.

Nu avslöjar ny svensk forskning att ett stort antal patienter skadats för livet.

Sverige är ett av de länder i världen som lobotomerat flest psykiskt sjuka. Totalt cirka 4 500 svenskar lobotomerades innan ingreppet stoppades på 1950-talet.

Expressen kan nu redovisa en forskningsrapport som visar att vi kan stå inför en ny lobotomi-skandal.

Läkartidningen refererade studien i våras, men debatten nådde aldrig utanför den medicinska kretsen. Expressen kan nu avslöja nya fakta om hur sjukvården bortsett från larm från läkare, patienter och medierna.

Det handlar om kapsulotomi - lobotomins moderna efterföljare. Kapsulotomi innebär att centrala nervbanor i hjärnan skärs av. Metoden har av sjukvården länge ansetts vara en drastisk men effektiv och säker behandling för psykvårdspatienter där inget annat hjälpt.

Ett mindre antal svenska psykiater och neurokirurger har sedan 1950-talet varit varma anhängare av metoden. I deras studier beskrivs ingreppet som "normaliserande" av personligheten och biverkningar som sällsynta.

Men Christian Rück, psykiater och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset, har sökt upp 51 personer med svåra kroniska tvångs- och ångestsjukdomar som genomgått kapsulotomi vid Karolinska universitetssjukhuset mellan 1975 och 2000.

Livslångt lidande

Hans studie visar att för en stor andel av patienterna innebar ingreppet början på ett livslångt lidande.

Biverkningarna har i vissa fall varit fruktansvärda. Över hälften av de opererade fick visserligen betydligt mindre ångest eller tvång efter ingreppet, men så många som var tredje drabbades av allvarliga personlighetsförändringar som apati och likgiltighet.

Patienter klarade inte längre av vardagliga sysslor som att ta ut soporna eller tvätta sig och byta om till rena kläder. Liknande biverkningar som lobotomi har gett. Anders Milton, regeringens psykiatrisamordnare reagerar starkt när han får höra om studiens resultat:
- Det är olustigt. Vi vet helt enkelt inte tillräckligt mycket om hjärnans funktioner och vad det blir för effekter om man klipper av nervtrådar.
- Och att dessutom vidta en sådan åtgärd där det inte finns någon väg tillbaka.
Andra patienter förlorade insikten om den egna sjukdomen och vilka konsekvenser en handling kan medföra.

Våldtog efter ingreppet

Ett par patienter Christian Rück följt blev sexuellt utåtagerande på ett oacceptabelt sätt. En man begick våldtäkt fem månader efter operationen. Patienten dömdes för två sexualbrott - våldtäktsförsök och fullbordad våldtäkt - till rättspsykiatrisk vård.

En annan person förlorade jobbet på grund av opassande sexuellt språk.

- Ofta så tycker de här personerna själva att de mår jättebra, medan omgivningen ser att många saker inte fungerar alls, berättar Christian Rück.

FAKTA

Kapsulotomi

Under 50, 60 och 70-talen var ingreppet spritt till en rad sjukhus runtom i landet.

De senaste decennierna har det framför allt utförts på Karolinska universitetssjukhuset och universitetssjukhuset i Umeå.

Operationen har använts för att behandla allt ifrån depressioner och panikångest till schizofreni.

Senaste decennierna har det framför allt utförts på personer med tvångssyndrom.

Ingen vet exakt hur många som opererats, sannolikt omkring 200-300 personer.

Redan 1961 rapporterade psykiatern Torsten Herner allvarliga personlighetsförändringar som trötthet, dåligt omdöme, apati, likgiltighet, minnesstörningar och kriminalitet hos 30 procent av de opererade.

Ändå fick ingreppen fortsätta.

Kapsulotomi har väckt debatt.

I slutet av 1990-talet fördes en debatt i Läkartidningen om ingreppet.

Tv-programmet Norra magasinet sände också ett granskande reportage om kapsulotomi.

Detta ledde till att socialstyrelsen bidrog med 200 000 kronor till forskning om kapsulotomi.

Andra biverkningar utöver personlighets-förändringen är viktökning, epilepsi och inkontinens.

- Det finns inget som tyder på att kapsulotomi gjorts med tvång. Patienterna, som varit svårt sjuka, har själva velat ha behandlingen. Men det finns mer risker med ingreppet än vad man tidigare trott, säger Christian Rück.

Måns Rosén är chef för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Han reagerar kraftigt på uppgifterna:

- Det är oerhört viktigt att följa upp hur det går för de opererade patienterna. Tyvärr är psykiatrin extremt dålig på att följa upp sin verksamhet. Det är bra att Expressen rotar i det här, säger Rosén.

Enligt Expressens uppgifter utfördes kapsulotomioperationer så sent som 2002.

Anders Milton: - Jag tror det är viktigt att socialstyrelsen följer upp och ser om detta är en metod som man ska använda över huvud taget.

Så går det till

Vid en kapsulotomi skärs nervtrådar i hjärnan av för att kapa kontakten mellan vissa delar av hjärnan. Syftet är att "lugna ned" det som anses vara en överaktivitet i hjärnan hos den psykiskt sjuke. De gulmarkerade fälten på magnetkamera-bilden ovan visar de nervområden som bränns bort vid en kapsulotomi.
Den främre pannloben - som påverkas vid operationen - styr mycket av det komplexa tänkande som skiljer människan från djuren. Det handlar exempelvis om förmågan att reflektera över sig själv och omgivningen, att planera och utföra komplicerade handlingar och att interagera socialt med andra.

Patienten är vaken under en kapsulotomi så att han eller hon kan kommunicera med kirurgen. Patienten får i regel lugnande medel innan.

En ram fästs kring huvudet och med hjälp av den kan kirurgen beräkna exakt var i hjärnan ingreppet ska utföras. Huden bedövas med lokalbedövning, sedan gör operatören ett snitt och borrar ett litet hål i skallbenet. En tunn sond förs in. Den yttre delen av sonden värms sedan upp till 65 grader så att hjärnvävnaden dör. Ingreppet kan också göras med en strålningsapparat, en så kallad strålkniv, som utvecklades av den kände neurokirurgen Lars Leksell.

Av Anna Bäsén

Av Ida Thunberg

 

Kerstins kommentar:

Varför blir det inte lika stor uppståndelse i etablissemanget när det gäller behandlingen av människor med psykisk ohälsa som när det gäller inoperation av strupar? Vanvård av psykiatripatienter med läkemedel och operationer pågår fortfarande. Påverkan av hjärnan ger livslånga lidanden och ändå ringer inte varningsklockorna. Man utreder och utreder och ordnar konferenser utan att stoppa vanvården DIREKT. Finns det ingen i etablissemanget som har civilkurage?

Kapsulotomi/Så skulle de botas

© Communis 2017

Communis